Odla mer, än andra äter!

Det växer och växer i mitt lilla trädgårdsland. Och rådjuren/kaninerna/sniglarna mumsar och mumsar i ännu snabbare takt. Tråkigt. Häromnatten var det jordgubbsplantorna som någon snällt bitit av alla toppar på. Blir nog inga bär i år med andra ord. Min plan är att inte tappa lusten utan att fortsätta odla mer och mer, med förhoppningen om att jag odlar mer, än djuren orkar äta. Men visst blir man lite nedslagen.

Idag fick de första kålplantorna flytta ut i landet på prov. En blomkål Snowball...
...en vitkål...

 ...och en brysselkål, än så länge. Ska komplettera med rödkål och grönkål, och såklart fler av ovannämnda sorter, när de växt till sig något. Har byggt ett fint litet tält över, för skydd mot larver. Vi får se om det fungerar.

Saker som blivit direktsådda börjar också titta upp. Persilja, morötter, rödbeta, dill, spenat, alla sorters, ringblommor och potatis är på god väg. Spenaten och salladen tittade upp härom veckan, men det tog sniglarna allt. Rädisorna växte sig ganska stora snabbt, men nu har de fått stryk av jordlopporna (trots idogt vattnande av mig). Det kanske är för tidigt än, så de växer för långsamt. Kålrabbin kom också upp fint, men är ett minne blott. Nu har jag sått nytt inomhus.

Såhär ser det ut i landet just nu. På spaljéerna är det tanken att bönor och ärter ska få frodas. Visst är de fina? Min pappa kan han!

Kompostodling

Idag har jag anlagt kompostodling, á la Sara Bäckmo på skillnadens trädgård, i pallkragarna jag fick av brorsan förra veckan. Vilken lycka! Sara kallar det för odlingshög, (mer om det här ), men jag tycker kompostodling är mer rättvisande. Man kan förenklat säga att det går ut på att odla direkt i komposten. Perfekt för näringsslukare som squash och pumpor. De senaste tre dagarna har jag därför samlat, och asat hem allt kompostavfall från restaurangen (det blir en del).

Jag började med att täcka bottnarna med kompostsäckarna jag dragit hem kompostavfallet i. Vi har vansinnigt mycket maskrosor, så jag tänkte att om man lyckas kväva några, så är det ju bra.

Därefter så jobbar man sig uppåt och tänker att man vill ha finare och finare struktur ju längre upp man kommer. Längst ner hamnar söderklippta grenar. Perfekt om man har fruktträd och buskar att beskära. Det har ju inte jag, så jag gick ut i skogen och samlade döda kvistar på marken som jag bröt ner, och klippte sönder till bitar på 1-3 dm.

Därefter kom den färska komposten jag dragit hem från restaurangen, blandat med komposten jag samlat och pysslat om sen vi flyttat hit i januari. Förvånad över hur långt förmultningen hunnit på så kort tid (men mer om komposten i ett annat inlägg).

 Sen tog jag halm blandat med lite färskt hästgödsel.

 Nu var lådorna ungefär halvvägs fyllda. Dags för torra löv från skogen, gräsklipp hade också varit bra. Vi har tur som har skogen som närmsta granne, och därmed oändlig tillgång på grenar och löv, vilket jag inte varit sen att utnyttja. Åtskilliga kubik med löv har dragits hem, och vänts ner i den tunga jorden.

Därefter tyngde jag ner löven, de har ju en tendens att blåsa iväg, med ett lager av vår trädgårdsjord. Vi har en stor hög på tomten, som så småningom ska jämnas ut. Den är tung och styv, men förhoppningsvis näringsrik.

Jag låter jordkokorna ligga ett par dagar och torka, så kan man kanske arbeta sönder klumparna något. När det är dags att så och plantera, toppar jag med fin köpe-jord. Sen ska det nog minsann växa.

Ett riktigt maskhotell blev det, eftersom komposten jag vänt ner var full av slingrande kompisar...

Här har vi skapelsen

 Den är verkligen inte vacker. En liten jordplätt med jättetung lerjord mitt i en leråker full med maskrosor. Ändå så blir jag så glad varje gång jag tittar ut genom fönstret.

 10 st upphöjda små bäddar, ger 4 årig odlingsföljd med två bäddar av varje gröda, plus två för jordgubbar , frilandsgurka och annat smarrigt. Som sagt är jorden makalöst tung och styv lerjord. Det här lilla landet  på ca 25 kvadrat lade jag någonstans mellan 8 och 11 timmar på att gräva. Vända och blanda upp med gödsel och löv. Ändå är det långt ifrån bra. För att ge de stackars små fröna och plantorna någon chans, fyller jag därför upp med planteringsjord från affären, precis där jag ska så. En sträng under fröerna, och en sträng över.Det är ganska smart, för då ser man exakt var fröerna ligger, vilket borde underlätta rensning

Jag planerar så i omgångar för att få längre skörd, och redan har en hel del fått åka ner i landet.

Bädd 1
Rödlök (frö)
Gul lök (både från frö och från sättlök)
Schalottenlök (frö)
½ av årets rädisor
½ av morot i mixade färger
1/4 av de gula morötterna
½ av kålrabbin
½ av rödbetan

Bädd 2
½ av slät persilja
½ av krusig persilja

Bädd 3
½ av Baby leaf salladsblandning
½ av röd plocksallat
½ av röd huvudsallad

Bädd 4
5 sorters potatis som jag nämnde i förra inlägget

Bädd 5
2 sorters jordgubbsplantor
½ spenat
½ dill

Tanken är att jag sår andra omgången , tre till fyra veckor senare. Snabbväxande saker som spenat, rädisor och sallad kanske jag kompletteringssår frammåt sommaren, varefter jag skrödar. Men det blir om jag hinner, på sommaren kan jag lägga hur mycket tid som helst på jobbet.

Kålväxter driver jag upp på fönsterbrädan, likaså ätliga blommor som krasse, gurkört och kryddtagetes.

Ärtor och bönor, får vänta till jorden är betydligt varmare.

När man har utomjordingar på fönsterbrädan...

... är det dags att anlägga potatisland. Jag har förgrott mina sättpotatisar i ett par veckor nu, och groddarna har blivit kraftiga och fina. Jorden höll dessutom 6-7 grader när jag mätte förra veckan, så nu åkte knölarna i backen. När man förgror potatis lägger man dem ljust, helst lite svalare än rumstemperatur i 3-6 veckor, så utvecklas stabila tjocka groddar. Förgroningen gör att man får tidigare skörd. Det går absolut att skippa förgroningen men då får man vänta med att njuta primörpotatis i några veckor extra. Jorden ska vara 6-7 grader för att potatisen över huvud taget ska växa. Är det kallare, så vilar potatisen bara, till jorden blir varmare.

Visst ser de helt galna ut? Har inte stenkoll, men jag tror att det grön/lila är det som blir själva potatisplantan, och de vita äggliknande kulorna är det som utvecklar rötter och sen även potatisar. Kan det vara så?

Jag har verkligen inget stort potatisland i år. Vi har en stor hög med schaktjord som ligger i vägen. Men jag ville gärna prova lite olika sorter ändå. Jag har lyckats klämma in

17x Amandine som är en fast fransk medeltidig gourmetpotatis.
4x Minerva  som är en tidig, fast holländsk rekorderlig potatis.
7x Maris Bard som är en tidig-medeltidig brittisk sort.
3x Cerisa som jag nallat från en bekants fjolårsskörd, och som har vackert rosa skal
1x Anya som är samma bekants favoritpotatis. De var så goda att jag bara fick en över att sätta. ;)

Vår styva lerjord är verkligen inte optimal för att odla någonting än, men jag har jordförbättrat med mycket gödsel och löv, och när jag satte potatisen grävde jag ett dike, och lade lite köpe-jord i botten, så att potatisstackarna iaf får lite mjukstart på sin växtresa. Så är det bara att hålla tummarna och hoppas att det blir någon skörd av det hela...