Lägesrapport

Det är mycket som ska hinnas med när man har nytt hus. Är man dessutom 2 pers som jobbar mer än 100 % är det lätt att man inte hinner så mycket som man hoppats.

I sommar har vi målat om huset, och byggt uteplats. Tanken var att vi även skulle hinna schakta och så gräs, men det får bli till våren istället. Nu har det helt enkelt gått för långt på säsongen..

 

     











En liten rabatt har vi iaf hunnit anlägga på framsidan. Den går i toner av vinrött tillsammans med blad i olika nyanser av grönt och rött. Och nu i dagarna har jag proppat rabatten full med vårlökar, så man iaf har något vackert att se på till våren.

Eftersom schaktandet och hämtning av matjord blir framskjutet får vi lägga en del projekt vilande. Fruktträd, flytt av trädgårdsland och rabatter får vänta till nästa år. Jag vill ju gärna alltid få saker fixade så fort som möjligt, men försöker intala mig att det inte är någon brådska... Det kommer ju en sommar nästa år också! Och ibland kan det vara bra att få tänka igenom saketr ytterligare ett varv, innan man sätter spaden i jorden.

Höststädning och kompostbyte

I januari förra året så byggde jag en simpel kompostlåda av 1o brädstumpar (se här). Nu har jag fyllt på med färsk kompost under nästan ett års tid. Och ska sanningen fram så har jag redan plockat ut en del kompostmull ur bottnen också, fast många säger att det är på tok för tidigt. Men mullen var ju fin, så varför inte? Men i vilket fall: nu var kompostlådan nästan full, så när jag ändå städade ur alla krukplanteringar så lade jag all gammal krukjord på toppen av komposten. Jorden håller allt på plats och jordbakterier påskyndar dessutom nedbrytningen. Snart kommer allt att täckas av löv och då blir det fuktigt, varmt och gott för alla maskar.

Så lyfte jag av de två översta brädskikten och påbörjade en ny kompost, grundad med massa grenar och löv. Vartefter kompost 1 förmultnar kommer den sätta sig, så när kompost 2 börjar bli full, kan jag flytta över de sista brädorna, för full höjd.

Och till sommaren nästa år ska jag nog kunna börja använda fin mylla från kompost 1.

Ut i skogen

Nu, under tidig höst är det perfekt att gå ut i skogen och samla löv. Jo precis, de flesta samlar löv i gräsmattan som man sen tippar ut i skogen- jag gör precis tvärt om. Löv är utmärkt som jordförbättrare om man behöver mer struktur åt jorden. Och det gör ju jag!

Jag tänker att det är bra att plocka fjolårets höstlöv nu, innan det här årets löv faller. Fjolårets löv har ju redan legat en säsong, och nedbrytningen är alltså i full gång. Därför torde resan från löv till jord, gå något snabbare än med "färska" höstlöv. De är redan lite uppblötta och faller lätt isär. Jag har ju tur som har skogen som närmsta granne, och har därför kunnat dra hem lassvis med löv till trädgården. Guld värt när man har kass jord, och begränsad budget för att åtgärda det.

Löven använder jag dels som täckmaterial men även iblandat i jorden när jag gräver, eller bara myllar ner det i ytan.

Löv sägs också vara bra för att hålla fukten i jorden. När jag planterar något, så tar jag lite av vår befintliga lerjord, blandar med lite krossade löv, samt med planteringsjord. Tycker det funkar bra!

Swisch!!!!! Så var sommaren förbi...

Ja, jobbar man i restaurangbranschen är det svårt att hinna med något mer än just jobb, under sommaren. Varken trädgård eller, ännu mindre,  bloggande hinns med. Så här såg trädgårdslandet ut innan sommaren

 

Och såhär ser den ut nu efter sommaren, i början av september. Allt som hände däremellan försvann med ett swischhhhh.

 Mycket av det ätbara är redan skördat, och potatisblasten har vissnat ner för länge sen. Men kål, lök, persilja, och betor tex, frodas fortfarande. Och jag har fler plantor på gång i krukor, som snart ska få flytta ut i landet.

Brysselkål, luktärt, bönor och ärter av olika slag, ringblomma, gräslök, gurkört och purjolök, tillhör det som fortfarande växer.

 Med tanke på att jag hade ett ganska dåligt utgångsläge, med stenhård jord, liten budget, ingen tid över alls veckovis, och miljontals mördarsniglar är jag faktiskt riktigt nöjd med sommaren.

Vi har skördat en hel del ätbart, och än finns det mer att hämta. Dessutom märker jag att jorden blir bättre och bättre av att odlas och täckodlas. Ibland kör jag ner spaden/grepen i potatislandet och myser lite, bara för att det är så himla mycket mjukare, än jorden runt omkring landet.Det finns hopp om'et

Komposteringsprojekt nr 3

Som jag tidigare har tjatat om, så har vi extremt styv lerjord, och jag jobbar hela tiden med jordförbättring, utan att det får kosta många kronor. Som jag tidigare nämnt har jag ett komposteringsprojekt i form av en trädgårdskompost, alltså en kall kompostlåda (se här), och ett annat är att odla i pallkragar fyllda med kompost (se här).
Mitt senaste, och tredje kompost-projekt är vad som kallas jordisering.

Sambon skaffade nämligen en rejäl Skurups-borr för att kunna borra ner plintar till framtida altanbygget. Med denna borr, ca 25 cm i diameter, borrar jag ca 70-80 cm djupa hål i den styva leran. Jag passar på att borra när jag är ledig och har tid över. Hålen får sen gapa tomma, tills det är dags att tömma komposten under vasken. Då trycker jag ner komposten i hålet och packar till. Jag tar också med massvis av kökskompost från jobbet (grönsaksrens och matrester har vi ju i  överflöd på restaurangen). Packar man lite, så går det i många kilo färsk kompost i varje hål. Sen täcker man över med lite jord och stampar till så det sätter sig. Detta ska sen vara helt fantastiskt att odla i, eftersom rötterna kan söka sig långt ner i backen. Just nu håller jag på att perforera en yta på framsidan, där det ska anläggas rabatt till hösten. Har väl gjort 10-12 hål redan, och ökar på med 2-3 hål i veckan!

Odla mer, än andra äter!

Det växer och växer i mitt lilla trädgårdsland. Och rådjuren/kaninerna/sniglarna mumsar och mumsar i ännu snabbare takt. Tråkigt. Häromnatten var det jordgubbsplantorna som någon snällt bitit av alla toppar på. Blir nog inga bär i år med andra ord. Min plan är att inte tappa lusten utan att fortsätta odla mer och mer, med förhoppningen om att jag odlar mer, än djuren orkar äta. Men visst blir man lite nedslagen.

Idag fick de första kålplantorna flytta ut i landet på prov. En blomkål Snowball...
...en vitkål...

 ...och en brysselkål, än så länge. Ska komplettera med rödkål och grönkål, och såklart fler av ovannämnda sorter, när de växt till sig något. Har byggt ett fint litet tält över, för skydd mot larver. Vi får se om det fungerar.

Saker som blivit direktsådda börjar också titta upp. Persilja, morötter, rödbeta, dill, spenat, alla sorters, ringblommor och potatis är på god väg. Spenaten och salladen tittade upp härom veckan, men det tog sniglarna allt. Rädisorna växte sig ganska stora snabbt, men nu har de fått stryk av jordlopporna (trots idogt vattnande av mig). Det kanske är för tidigt än, så de växer för långsamt. Kålrabbin kom också upp fint, men är ett minne blott. Nu har jag sått nytt inomhus.

Såhär ser det ut i landet just nu. På spaljéerna är det tanken att bönor och ärter ska få frodas. Visst är de fina? Min pappa kan han!

Kompostodling

Idag har jag anlagt kompostodling, á la Sara Bäckmo på skillnadens trädgård, i pallkragarna jag fick av brorsan förra veckan. Vilken lycka! Sara kallar det för odlingshög, (mer om det här ), men jag tycker kompostodling är mer rättvisande. Man kan förenklat säga att det går ut på att odla direkt i komposten. Perfekt för näringsslukare som squash och pumpor. De senaste tre dagarna har jag därför samlat, och asat hem allt kompostavfall från restaurangen (det blir en del).

Jag började med att täcka bottnarna med kompostsäckarna jag dragit hem kompostavfallet i. Vi har vansinnigt mycket maskrosor, så jag tänkte att om man lyckas kväva några, så är det ju bra.

Därefter så jobbar man sig uppåt och tänker att man vill ha finare och finare struktur ju längre upp man kommer. Längst ner hamnar söderklippta grenar. Perfekt om man har fruktträd och buskar att beskära. Det har ju inte jag, så jag gick ut i skogen och samlade döda kvistar på marken som jag bröt ner, och klippte sönder till bitar på 1-3 dm.

Därefter kom den färska komposten jag dragit hem från restaurangen, blandat med komposten jag samlat och pysslat om sen vi flyttat hit i januari. Förvånad över hur långt förmultningen hunnit på så kort tid (men mer om komposten i ett annat inlägg).

 Sen tog jag halm blandat med lite färskt hästgödsel.

 Nu var lådorna ungefär halvvägs fyllda. Dags för torra löv från skogen, gräsklipp hade också varit bra. Vi har tur som har skogen som närmsta granne, och därmed oändlig tillgång på grenar och löv, vilket jag inte varit sen att utnyttja. Åtskilliga kubik med löv har dragits hem, och vänts ner i den tunga jorden.

Därefter tyngde jag ner löven, de har ju en tendens att blåsa iväg, med ett lager av vår trädgårdsjord. Vi har en stor hög på tomten, som så småningom ska jämnas ut. Den är tung och styv, men förhoppningsvis näringsrik.

Jag låter jordkokorna ligga ett par dagar och torka, så kan man kanske arbeta sönder klumparna något. När det är dags att så och plantera, toppar jag med fin köpe-jord. Sen ska det nog minsann växa.

Ett riktigt maskhotell blev det, eftersom komposten jag vänt ner var full av slingrande kompisar...

Här har vi skapelsen

 Den är verkligen inte vacker. En liten jordplätt med jättetung lerjord mitt i en leråker full med maskrosor. Ändå så blir jag så glad varje gång jag tittar ut genom fönstret.

 10 st upphöjda små bäddar, ger 4 årig odlingsföljd med två bäddar av varje gröda, plus två för jordgubbar , frilandsgurka och annat smarrigt. Som sagt är jorden makalöst tung och styv lerjord. Det här lilla landet  på ca 25 kvadrat lade jag någonstans mellan 8 och 11 timmar på att gräva. Vända och blanda upp med gödsel och löv. Ändå är det långt ifrån bra. För att ge de stackars små fröna och plantorna någon chans, fyller jag därför upp med planteringsjord från affären, precis där jag ska så. En sträng under fröerna, och en sträng över.Det är ganska smart, för då ser man exakt var fröerna ligger, vilket borde underlätta rensning

Jag planerar så i omgångar för att få längre skörd, och redan har en hel del fått åka ner i landet.

Bädd 1
Rödlök (frö)
Gul lök (både från frö och från sättlök)
Schalottenlök (frö)
½ av årets rädisor
½ av morot i mixade färger
1/4 av de gula morötterna
½ av kålrabbin
½ av rödbetan

Bädd 2
½ av slät persilja
½ av krusig persilja

Bädd 3
½ av Baby leaf salladsblandning
½ av röd plocksallat
½ av röd huvudsallad

Bädd 4
5 sorters potatis som jag nämnde i förra inlägget

Bädd 5
2 sorters jordgubbsplantor
½ spenat
½ dill

Tanken är att jag sår andra omgången , tre till fyra veckor senare. Snabbväxande saker som spenat, rädisor och sallad kanske jag kompletteringssår frammåt sommaren, varefter jag skrödar. Men det blir om jag hinner, på sommaren kan jag lägga hur mycket tid som helst på jobbet.

Kålväxter driver jag upp på fönsterbrädan, likaså ätliga blommor som krasse, gurkört och kryddtagetes.

Ärtor och bönor, får vänta till jorden är betydligt varmare.

När man har utomjordingar på fönsterbrädan...

... är det dags att anlägga potatisland. Jag har förgrott mina sättpotatisar i ett par veckor nu, och groddarna har blivit kraftiga och fina. Jorden höll dessutom 6-7 grader när jag mätte förra veckan, så nu åkte knölarna i backen. När man förgror potatis lägger man dem ljust, helst lite svalare än rumstemperatur i 3-6 veckor, så utvecklas stabila tjocka groddar. Förgroningen gör att man får tidigare skörd. Det går absolut att skippa förgroningen men då får man vänta med att njuta primörpotatis i några veckor extra. Jorden ska vara 6-7 grader för att potatisen över huvud taget ska växa. Är det kallare, så vilar potatisen bara, till jorden blir varmare.

Visst ser de helt galna ut? Har inte stenkoll, men jag tror att det grön/lila är det som blir själva potatisplantan, och de vita äggliknande kulorna är det som utvecklar rötter och sen även potatisar. Kan det vara så?

Jag har verkligen inget stort potatisland i år. Vi har en stor hög med schaktjord som ligger i vägen. Men jag ville gärna prova lite olika sorter ändå. Jag har lyckats klämma in

17x Amandine som är en fast fransk medeltidig gourmetpotatis.
4x Minerva  som är en tidig, fast holländsk rekorderlig potatis.
7x Maris Bard som är en tidig-medeltidig brittisk sort.
3x Cerisa som jag nallat från en bekants fjolårsskörd, och som har vackert rosa skal
1x Anya som är samma bekants favoritpotatis. De var så goda att jag bara fick en över att sätta. ;)

Vår styva lerjord är verkligen inte optimal för att odla någonting än, men jag har jordförbättrat med mycket gödsel och löv, och när jag satte potatisen grävde jag ett dike, och lade lite köpe-jord i botten, så att potatisstackarna iaf får lite mjukstart på sin växtresa. Så är det bara att hålla tummarna och hoppas att det blir någon skörd av det hela...

Skitglad

Så fick jag ÄNTLIGEN hem ett lass med svart guld! Fader vår, var snäll och ställde upp med släptransport, från några släktingar med gård. Ett lagom lass med brunnen koskit, blandat med halm. Perfekt! Att lite skit kan göra en så lycklig!

Jag började gräva upp ett trädgårdsland redan i höstas, men nu har jag fått utöka lite på ena hållet och minska lite på andra hållet, så trädgårdslandet hamnar inte riktigt där det först var grävt. Nu när jag fick gödsel var det iallafall dags att gräva på riktigt. Efter att läst på lite, hittade jag en metod som verkade fiffig. Hälften av gödslet lades ut på hela den ytan där trädgårdslandet ska vara.

Sen började jag i ena ändan, och grävde ett dike, ca 50 cm brett och ett spadtag djupt. Jorden lade jag i skottkärran. När man gräver upp jorden så blandas den av sig själv med gödslet jag lagt på toppen.
            Därefter  luckrade jag jorden i botten av diket, med spaden. Helst skulle man ner ytterligare ett spadtag djupt, men på det djupet är vår jord stenhård, så jag kom nog bara ca ett halvt spadtag ner. Sen la jag ett lager gödsel och ett lager torra löv i diket, och blandade om med grepen så den luckrade jorden blandades med gödslet.
          Sen grävde jag ett nytt dike, och nu la jag den uppgrävda jorden i det första diket, så det fylldes igen. På så vis får man gödselblandad jord både i botten och på toppen. Sen fortsatte jag så genom hela landet. Det tog mååååånga timmar, för jorden är styv. När sista diket var uppgrävt, tog jag den första jorden, som jag lagt i skottkärran, och fyllde igen med.

Som jag nämnde så hade jag höstgrävt delar av landet, och nu när man vårgrävde så kände man stor skillnad på jorden där det var höstgrävt och där det inte var det. Det ser jag som ett gott tecken. Med mycket arbete och jordförbättring så ska vi nog få bukt med den styva leran, i sinom tid.

Frågan är hur mycket som kommer växa redan i år? Jag har inte så stora förhoppningar på skörden i år. Men skam den som ger sig!
  

Vårtecken

 Äntligen poppar vårtecken upp både här och där. Påskliljorna har jag haft i balkongkrukor i flera år, men nu när jag blivit med trädgård får de nog flytta ut på backen, till hösten.

Penséerna fyndade jag på Malmös Villa- och Trädgårdsmässa.

 Åkern vi bor på har visat sig vara gynnsam för tussilago. Så många små solar har jag aldrig sett på ett och samma ställe förut!

 Härligt är det iaf med lite färg i allt det gråa och vissna....

Fröer från grönsaksdisken

 Jag tycker det är kul att peta ner diverse fröer från färska frukter och grönsaker man köper i mataffären. Ska man ändå vattna sina "riktiga" sådder kan man likväl sköta om några extra. Tar det sig, så tar det sig. Om inte, har det iaf inte kostat mig något. Genom åren har jag provat mig igenom allt från daddel och valnöt, till paprika, avokado, körsbär, citron, lime, äpple, plommon. Med varierade resultat. Ett mer lyckat experiment i fjol var att så physalis.Så det har jag gjort om i år.
Fröna är sjukt små så det är lite petigt.

Och från de små små fröna kommer det små ludna rackare, som på en sommar blir till gigantiskt stora (över 1 m) plantor med massor av små physlaislyktor. Roligt!

Omskolade tomater

När det våras är det lätt att odlingslusten faller på lite väl tidigt, och att man inte kan hålla sig, utan petar ner fröna i jorden, lite lite för tidigt. Jag försöker gradera mig genom att så i flera omgångar av varje sort. Då får jag ju en längre skördeperiod också. Man vill ju gärna ha tidig skörd, men plantorna får inte bli för långa och rangliga, eller i värsta vall frysa.

Nu har nästan alla årets tomatplantor blivit omskolade. Jag har sått många fler än jag behöver, men jag tänker att det är en fin gå-bort-present nu under våren.

Jag har tidigare odlat tomat på vår stadsbalkong, med gott resultat. I fjol var vi självförsörjande från augusti till slutet av oktober, på en enda planta. Nu har man ju lite större möjligheter. Så  i år blev det hela  fyra olika sorter.

Bifftomaten Marmande ska vara en bra bifftomat för utomhusodling.
Körsbärstomaten Sweet Aperitif fick jag som ett gratisprov från Thompson och Morgan, när jag beställde fröer. Ska egentligen odlas i växthus, men jag får nöja mig med en södervägg. Ska ge mycket skörd, och otroligt söta frukter.
Körsbärstomaten Tiny Tim  ska passa bra att odla i kruka, och ge en rik skörd.
Körsbärstomaten Black cherry ger som namnet antyder, mörka, nästan svarta frukter

Jag har sått fröna i mina små papperskrukor. Tre eller fyra frön i varje, fylld med såjord. När första bladparet är välutvecklat så planterar jag om så att varje planta får en egen pappkruka, och i planteringsjord istället. I år har jag lärt mig att tomat är en av få växter som man bör plantera riktigt djupt, bara bladparen behöver vara över mark. Då utvecklas nya rötter längs med hela stammen som hamnat under jord. Nu får de växa och frodas, tills det är dags att plantera om igen. Då åker hela pappkrukan ner i jorden i en större kruka utomhus.

Också blåser och klappar jag dem regelbundet, för att ge styva nackar.

Planering av köksträdgården

Planen för trädgårdslandet börjar ta form. Det krävs noggrann planering för tanken är att få in 31 sorter på 20-25 kvadratmeter. Jag tänker att jag utgår från vad vi vill äta. Då äter vi tex hellre lite av fem olika grönsaker till lunch, än äter kilovis av en sorts grönsak i en vecka i sträck. Så det blir lite av varje helt enkelt.

Dessutom vill jag använda mig av växelbruk. Fem olika sektioner som roterar år från år, så att samma gröda inte växer på samma ställe två år i rad. Det är bra för att förhindra att sjukdomar sprids, och olika växter använder olika näring, så belastningen på jorden blir jämnare om man byter varje år.
Sallad och örter som inte är lika känsliga tränger jag in lite där de får plats. Det blir fint för ögat också!

Sektion 1 Potatis
Potatis, tidig sommarsort
Potatis, sen sommarsort eller höstsort (ej klart vilka än)

Sektion 2 Ärtor och Bönor
Grön märgärt (som jag vill skörda som ärtskott) Early Onward
Brytböna Provider
Gul vaxböna Maxidor
Sockerärt Sugar tall white
Luktärt mixade
Röd huvudsallad Rouge d hiver
Bladsallad Rödgrön mix Baby Leaf
Röd plocksallad Amerikanischer braune

Sektion 3 Kålgrönsaker
Halvhög grönkål Brassica oleracea 
Brysselkål Jade cross E F1
Rödkål Roodkop
Vitkål Langedijker
Blomkål Snowball
Kruspersilja Moss curled 2
Slätbladig persilja Comun 3

Sektion 4 Rötter och lök
Rödlök Red Baron
Gul lök Rijnsburger 5
Morot Crona
Rädisa Cherry Belle
Rödbeta Egyptisk plattrund
Schalottenlök Red long of Topea
Purjolök Blaugruner Herbst
Kålrabbi Delikatess weisser
Mixade morötter Harlekin
Kryddtagetes Tangerine Gem

Sektion 5 Jordgubbar och övrigt
Gurka Jogger F1 Hybrid
Spenat Nores
Buskkrasse Tropaeolum majus
Dill Pikant
Jordgubbsplantor (vad jag får tag på från nära och kära)

Eftersom jag inte har någon aning om vad som fungerar bra med våra förutsättningar, blir det verkligen ett prov-år i år. Så lite av varje och se vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Därför ville inte jag lägga så mycket pengar på fröer i år. De 31 sorter jag ska ha i landet, samt fyra sorters tomat att odla i kruka, lite blomsterfrön och två sorters squashplantor som får växa i en egen liten hög, betalade jag drygt 320 kronor för. Mindre än tio kronor/sort i snitt, och då har jag ju ändå massor av fröer över till nästa år.

Vi får väl se vad det blir av det hela....

Det grönskar på fönsterbrädet

Egentligen är det väl i tidigaste laget, men man kan liksom inte riktigt låta bli såhär års. Det kliar i de gröna fingrarna. Jag har sått några enstaka tomater, lite basilika och lite annat. Faran med att så för tidigt ät att man får långa rangliga plantor, eller att man måste sätta ut dem för tidigt så att de fryser ihjäl.
Men det är så spännande och gå och kika när den ena gröna nacken dyker upp efter den andre.
 Vattna lite ibland, snurra på krukorna så de växer rakt.

Jag har ingen aning om det gör någon skillnad, men jag brukar blåsa lite på plantorna, och stryka lite försiktigt med handen. Jag tänker att man simulerar vindblåst vilket ger starkare och mer kompaktare plantor.

Men snart kan man börja så på allvar, för det känns att våren är på väg!

Borrkax

Kontakter är ju alltid bra att ha. Min storebror jobbar med att borra för bergvärme. Då får man borrkax som restprodukt. Det är finfördelat berg som man tar upp ur borrhålet. Borrkaxet är rikt på mineraler och därför perfekt att använda som jordförbättring. Blandat med lite gödsel eller kompost gör det susen för trädgårdslandet.Mycket näring och bra struktur. Jag har slängt ut ett lass på min lilla jordplätt, och ska hämta hem gödsel någon helg framöver.

Vett med etikett

Nu när man håller på att förså åt höger och vänster är det viktigt att märka upp ordentligt, så man vet vad som finns i vilken potta. Det finns massor av bra etiketter att köpa men jag tycker inte det behöver vara så avancerat. Att slakta diverse vita plastförpackningar fungerar fint. 

Här har en mjölkdunk (ja vi i Skåne kan ju köpa mjölk i plastdunk) fått offra sig, men jag har även slicat upp smörpaketslock och annat bra skräp... Billigt och miljövänligt.

Kompostlåda

Häromdagen snickrade jag ihop världens simplaste kompostlåda. 10 brädbitar som blev över vid golvläggandet sågades ur enligt timmerprincipen. Såg, stämjärn, hammare, penna och tumstock var allt som behövdes. Nu använde jag vanliga furubrädor (inte tryckimpregnerat) så den kommer inte hålla i 20 år, men det var inte tanken heller. Det är en bra startkompost helt enkelt.

 Den får stå ute i skogen där det är skuggigt och bra (också slipper man se skräpet, eller känna lukten)

Under året ska vi fylla på med avfall och till nästa år har vi kanske vår första egna jord.
Det är bra att varva avfall med struktur;löv och småkvistar, med avfall som är näringsrikt men kompakt;som matavfall, gräsklipp och växtblast.

Vill man skynda på förmultningen varvar man in lite jord och gödsel då och då. Det kan också vara bra att vända rumt komposten två eller tre gånger per säsong.

Dagen är räddad!

Vilken lycka! Idag kom både årets fröbeställning från fröer.nu OCH Willab Gardens växthuskatalog!

Växthus blir det inte förrän om några år, det är ju en ganska stor investering, men drömma kan man ju få göra.

Trädgårdsland är det dock tänkt att det ska bli redan i år. Vi har ingen fin jord än, så jag har inte så höga förväntningar på årets skörd. Det kommer krävas år och år av jordförbättring. Men jag har köpt lite av varje att så, så får man se vad som funkar bättre och vad som funkar sämre. Det blev alltså ett ganska ordinärt bassortiment i år, för det är dumt att ta sig vatten över huvudet när det är första året. Tror jag. Men roligt ska det bli.

Nu ska här ritas odlingsscheman, räknas radavstånd och planeras....

Krukmakaren

För två år sedan var vi på sommarutflykt på Christinehofs slott. I deras mysiga lilla butik köpte jag mig en krukmarkare (eller potmaker). Toppeninvestering visade sig!

Man klipper strimlor av tidningspapper, viker ner ena kanten så den blir dubbel, snurrar upp remsan på kolven och sen trycker man ihop det hela mot bottnen, så får man små fiffiga krukor.
Perfekt att förså i, för när man sen ska plantera ut gräver du bara ner hela krukan, så förmultnar den i jorden! Smart va? Och det känns bra mycket miljövänligare att återanvända tidningspapper än att köpa sig massa plastkrukor.

Vinterdvala

Det blev visst vinter till sist, tillochmed i Skåne!!
Och när trädgården ser ut såhär...

 Får man passa på att ägna sig åt sånt här....

Trädgårdens grova drag (typ:var ska uteplatsen ligga, var trivs trädgårdslandet bäst osv) planeras för fullt. Det är praktiskt att jorden är frusen för nu kan man fritt klampa runt på tomten som tidigare bara var lervälling. Stega upp och mäta, fantisera och titta på tomten från olika håll. Dessutom kan man liksom rita upp ytor i snön. Spenderar en hel del tid surfandes på nätet om hur man bäst jordförbättrar lerjorden. Det krävs nog mycket arbete, men kommer säkert bli ganska bra om några år. För man får räkna med att allt tar tid!