Idag har jag anlagt kompostodling, á la Sara Bäckmo på skillnadens trädgård, i pallkragarna jag fick av brorsan förra veckan. Vilken lycka! Sara kallar det för odlingshög, (mer om det
här ), men jag tycker kompostodling är mer rättvisande. Man kan förenklat säga att det går ut på att odla direkt i komposten. Perfekt för näringsslukare som squash och pumpor. De senaste tre dagarna har jag därför samlat, och asat hem allt kompostavfall från restaurangen (det blir en del).
Jag började med att täcka bottnarna med kompostsäckarna jag dragit hem kompostavfallet i. Vi har vansinnigt mycket maskrosor, så jag tänkte att om man lyckas kväva några, så är det ju bra.
Därefter så jobbar man sig uppåt och tänker att man vill ha finare och finare struktur ju längre upp man kommer. Längst ner hamnar söderklippta grenar. Perfekt om man har fruktträd och buskar att beskära. Det har ju inte jag, så jag gick ut i skogen och samlade döda kvistar på marken som jag bröt ner, och klippte sönder till bitar på 1-3 dm.
Därefter kom den färska komposten jag dragit hem från restaurangen, blandat med komposten jag samlat och pysslat om sen vi flyttat hit i januari. Förvånad över hur långt förmultningen hunnit på så kort tid (men mer om komposten i ett annat inlägg).
Sen tog jag halm blandat med lite färskt hästgödsel.
Nu var lådorna ungefär halvvägs fyllda. Dags för torra löv från skogen, gräsklipp hade också varit bra. Vi har tur som har skogen som närmsta granne, och därmed oändlig tillgång på grenar och löv, vilket jag inte varit sen att utnyttja. Åtskilliga kubik med löv har dragits hem, och vänts ner i den tunga jorden.
Därefter tyngde jag ner löven, de har ju en tendens att blåsa iväg, med ett lager av vår trädgårdsjord. Vi har en stor hög på tomten, som så småningom ska jämnas ut. Den är tung och styv, men förhoppningsvis näringsrik.
Jag låter jordkokorna ligga ett par dagar och torka, så kan man kanske arbeta sönder klumparna något. När det är dags att så och plantera, toppar jag med fin köpe-jord. Sen ska det nog minsann växa.
Ett riktigt maskhotell blev det, eftersom komposten jag vänt ner var full av slingrande kompisar...